måndag 20 februari 2012

En hönsmammas bekännelse ♥ ♥ ♥ ♥ ♥


Ja jag erkänner, jag är en hönsmamma.
Jag har liksom inte sett mig själv i det ljuset tidigare, utan tvärtom trott jag var en cool mamma. En kaxig tonårsmamma som försiktigt men kärleksfullt hjälper ungarna att flyga.
Men så kommer den där dag då ungen- den där lilla söta som nyss var bebis och hade lockar i håret och smälte hjärtan med söta leenden. Då kommer hon hem och säger, " mamma jag och några kompisar ska åka till Malta i sommar"
-" Ehee, ja ha, vad roligt" krystar jag fram och funderar frenetiskt hur jag ska kunna locka henne till en fotvandring på Madeira eller en historisk resa till Korsika kanske. Eller ännu hellre, en fjällvandring eller öluff i Stockholms skärgård.
Lite lagom farligt och nära hem!
Men nej de vill till Malta för de har hittat en billig resa dit.
"Nåja tänker jag, för all del. Hon är ju snart 19 år och det är inte Ibiza eller Cypern" ( dit jag själv for som 16 åring)
Transferbuss och reseledare.
Men nej där kom det : de ska boka eget hotell och åka reguljärt. Byte med flyg i Dusseldorf ( tror jag)
Jösses hur ska de fixa det, de som emellanåt inte kan ta sig hem från stan själva utan måste ha skjuts?!
Jag hör mig själv, till min egen förfäran säga.
-Men hur ska ni ta er till hotellet från flyget?
-Mamma, du vet jag tror det finns taxibilar på Malta med.
På natten drömmer jag mardrömmar blandat med vanliga drömmar, men alla om hur jag lämnar Elina på flygplatsen eller kör henne med båt till en ö i VästIndien, slående lik den ö jag själv visst var på som 19 åring och jobbade på båtar.
Allt går till slut bra i drömmen och när jag vaknar inser jag; det är verkligen så att hon måste får göra sina egna misstag och prova sina vingar själv.
Gå på en massa nitar, kyssa en massa grodor.



Hon är 19 år, det finns 19 åringar som har barn då.
När jag själv var 19 år hade jag rest över Atlanten massa gånger till NY, jobbade på båt i VästIndien och lite charterresor också.
Det gick bra, en faktor av tur spelar såklart in i bland.
Vi hade inte tur alla gånger, vi blev bland annat nedgasade i ett hus vi hyrde på Antiqua...men jo vi hade tur för vi vaknade i alla fall även om alla pengar var borta.
Men det är väl såna saker jag är rädd för ska hända min dotter och att hon inte ska ha lika stor tur som jag hade.
Så snälla tonårsmammefén, se till att min dotter har lika stor tur som jag hade som ung, då kan hon får göra allt det där!
Jag kommer vara orolig hela veckan och lättad när hon kommer hem. Det är väl sånt vi föräldrar gör.
Men jag ska inte glömma bort att glädjas över hur jäkla kul de kommer ha och egentligen önskar ju ju henne massor av det jag gjorde och upplevde under alla min resor som ung. Om än inte allt..........
Och oron min kära älskade unge, den beror ju på att jag älskar dig så förtvivlat mycket ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ / Din mamma

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar